Igår kom Anna Dahlberg ut för att kolla på Bea. Hon trodde inte att Bea har ont någonstans, men hon var stel baktill så Bea fick massage, stechting och strömbehandling. Både bäckenet och höften var lite bägransade i sina rörelser så nu kommer jag lägga all fokus på att hitta rätt träning för Bea. Till en början kommer jag inte rida alls, utan bara longera, promenera och tömköra henne för att få henne att förhoppningsvis ändra sitt muskelminne. När hon tycker det blir jobbigt för kroppen, vilket i mesta fall för henne är vid samling, så spänner hon till och slutar använda de muskler hon kanske borde för att bli mjuk och bärig. Detta förklarar ju då även varför hon är så klurig att rida i de samlade gångarterna. 

 

Nu när jag vet att hon inte har ont någonstans, varken i munnen som jag kollade upp rätt nyss, eller någon stans i kroppen, så känns det som att jag kan slippa oroa mig. Jag har gått så himla länge och känt på mig att något är  fel med henne, men förhoppningvis så var det "bara" detta! Med rätt träning så komemr det förhoppningsvis vara mycket bättre redan om en månad. Så vi kommer köra på mycket bommar, både uppsuttet och från marken, sedan lite plums i snön och även longering. Jag tror det kommer bli jättebra <3